Likabehandlingsplan

Här kan ni ladda ned en kopia av vår Likabehandlingsplan i PDF format!

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Planen beskriver hur vi arbetar för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, samt våra rutiner för det åtgärdande arbetet.

Vision för likabehandlingsarbetet

Oasens grundidé är att alla människor är unika, har samma värde och skall behandlas med respekt. Vår skola skall vara en miljö där varje enskild individ skall känna sig välkommen och accepterad, en plats där både barn och vuxna kan känna trygghet, gemenskap och glädje.

Varje individ har rätt till personlig utveckling och för detta fordras en välkomnande och uppmuntrande miljö. Det har också en avgörande betydelse för lärandet.

Vår hållning

Det är skolans ansvar att förebygga, upptäcka och åtgärda kränkande behandling.

Vår hållning är att all form av diskriminering och kränkande behandling är oacceptabel. Sådana handlingar kan inte accepteras från vare sig elever eller personal. Alla på vår skola har ett gemensamt ansvar att skapa en kärleksfull och trygg skolmiljö.

Vår värdegrund har sin bas i Nya Testamentet i Bibeln, där det finns en god grund för ett sådant förhållningssätt.

* Behandla andra som du själv vill bli behandlad. ( Matt 7:12)

* Du skall älska din nästa som dig själv (Mark 12:31)

* Sätt värde på andra människor. Gör något bra för dem! (Fil.2:3-4)

Styrdokument

Läroplan Lpo 94

I läroplanen Lpo 94 anges att alla som arbetar i skolan aktivt ska motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper.

Skolan skall gestalta och förmedla

”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors liks värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta”.

Vidare står det att:

”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.”

”Ingen ska i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.”

Skollag 1 kap 2 §

I Skollagen anges den värdegrund som skall följas i svensk skola:

”Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan

1. främja jämställdhet mellan könen samt

2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling”.

Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet framförallt i två nya regelverk:

* Ett nytt avsnitt i skollagen – 14 a kap.

som ”har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag”.

* Diskrimineringslagen

I 1 kap. 1 § står det: ”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder”.

Centrala begrepp i styrdokumenten

Vad är kränkande behandling och mobbning?

I skollagen och läroplanen används ordet ”kränkande behandling” som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar, trakasserier och mobbning. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck.

Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera.

En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiskt återkommande.

Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn och ungdomar som vuxna.

Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde.

En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar.

Kränkningar kan vara:

-         Fysiska – att bli utsatt för t.ex. slag, knuffar, sparkar, sabotage, förföljelse.

-         Verbala - som glåpord, hot, förtal, skvaller, nedsättande kommentarer, härmning.

-         Psykosociala - utfrysning, suckar, miner, gester, blickar, bli ignorerad.

-         Text och bildburna - klotter, brev, e-post, sms, mms.

Mobbning:

Mobbning är när någon vid upprepade tillfällen blir utsatt för kränkningar från en eller flera personer.

Diskriminering

I diskrimineringslagen behandlas allt som kan hänvisas under diskriminering i olika former:

-         Direkt diskriminering - ett barn eller en elev missgynnas genom särbehandling p.g.a. någon av de sju diskrimineringsgrunderna som lagen omfattar.

-         Indirekt diskriminering - ett barn eller en elev missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas strikt utan hänsyn till individuella behov.

De sju diskrimineringsgrunderna:

-         Etnisk tillhörighet - Att någon tillhör en grupp av personer som har samma nationella eller etniska ursprung, ras eller färg.

-         Religion eller annan trosuppfattning – Religiös trosuppfattning och utövande av den, eller annan livsåskådning såsom ateism, marxism.

-         Funktionshinder - Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga.

-         Kön – Flicka/kvinna eller pojke/man. Trakasserier som har samband med kön och även sexuella trakasserier ingår under den grunden.

-         Könsöverskridande identitet eller uttryck – Skyddar människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck.

-         Sexuell läggning – Heterosexualitet, homosexualitet eller bisexualitet.

-         Ålder – Ung eller gammal.

Kartläggning och nulägesanalys    

För att veta vad skolan behöver arbeta med under det kommande året sker en årlig kartläggning och analys av aktuella behov.

Det sker genom individuella samtal, vid utvecklingssamtal, årliga trivselenkäter, regelbundna rapporter från personal, vid personalkonferenser och årliga utvärderingar.

En del av kartläggningen utgörs av samtal med elevråd och skolråd.

Utifrån resultatet revideras vid behov målen och aktiviteterna i denna plan.

I kontakt med elever och personal har det framkommit behov av fortsatta insatser vad gäller de långsiktiga målen: respekt för varandra och respekt för olikheter.

Det finns bl.a. behov av att aktualisera arbetet med ett vårdat språk elever emellan. Under våren har elever själva tagit upp att det förekommer ett kränkande språk mellan vissa. Det sker personligt, eller via mail, sms, och mms. Spridning av negativt prat ”skvaller” om andra har också framkommit.

* Vi kommer bl.a. utveckla arbetet med Livskunskap för att möta dessa behov.

Otrygghet på rasterna för vissa elever är ett annat behov som blivit tydligt under våren. Under vissa perioder har resurser från Storskolan lånats till Lillskolan för att behoven har bedömts vara större där. Det har lett till ökade konflikter mellan vissa elevgrupper i Storskolan. Eleverna bekräftar att det händer snabbt saker när vuxna inte är på plats.

* Skolan skall nu se över rastvaktsystemet!

Sedan 1/1 2009 skall det, vid kartläggning och planering av insatser mot kränkande behandling och diskriminering, finnas en koppling till 5 av de 7 diskrimineringsgrunderna i lagen. Vid analys utifrån dessa, så har det förra skolåret förekommit vissa trakasserier vad gäller funktionshinder, samfundstillhörighet och annan trosuppfattning. Elever har också upplevt sig kränkta på andra grunder. Här måste skolan arbeta mer målinriktat vad gäller våra långsiktiga mål om att visa respekt och skapa förståelse för olikheter. Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma även de små nyanserna av diskriminering.

* Eleverna själva kan här bli till god hjälp genom att vi t.ex. startar upp med Kamratstödjare.

Våra mål = vad vi vill – långsiktigt och kortsiktigt:

Angående elever

Att våra elever skall uppnå god social och emotionell kompetens – respektera andra och ha god empatisk förmåga. Det skall finnas tolerans och förståelse för olikheter.

Att våra elever skall uppnå en god självkänsla och ett gott självförtroende.

Att våra elever skall förstå innebörden av demokrati och kunna tänka och agera demokratiskt.

Att våra elever skall få en god samarbetsförmåga.

……………………………………………………………………………………….

Att elever på skolan skall ha ett vårdat språk fritt från svordomar, könsord och andra kränkande ord.

Att alla elever skall känna sig trygga både i klassrummet och på rasterna.

Att starta upp Kamratstödsverksamhet.

Att årligen göra undersökningar bland elever om klimatet på skolan.

Att under hösten 2010 göra denna plan känd för alla elever på skolan och göra dem mer delaktiga i arbetet med den.

Angående personal

Att all vår  personal ser och utan dröjsmål agerar vid diskriminering och kränkningar.

Att personal ansvariga för Livskunskap får utrymme för att utveckla detta område.

Att under hösten 2010 göra denna plan känd för all personal på skolan.

Angående föräldrar

Att ha ett bra och nära samarbete med föräldrar till skolans elever.

Hur vi vill nå dit!

FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE

Den bästa metoden mot all form av kränkande behandling är att långsiktigt verka för goda relationer och ett positivt klimat mellan alla som verkar på skolan. Nedan redovisas främjande och förebyggande åtgärder som riktar sig till elever, personal och föräldrar.

 För elever

*  Relationsfrämjande aktiviteter

Vi vill fortsätta arbetet med att utveckla den sociala kompetensen hos eleverna genom att t.ex. göra dem uppmärksamma på hur de bemöter varandra i ord och gärning. Det handlar i högsta grad om språket man använder till varandra , t.ex. både det sagda och skrivna ordet, hur man skriver sms, mms, mailar till och om varandra, m.m.

Relationsbyggande tillfällen anordnas i klassrumssituationen, t ex genom drama och värderingsövningar. Ibland delas klassen i flick- och pojkgrupper för samtal. Utflykter, lägerskolor, skolresor och klassfester ordnas dessutom. Dessa tillfällen ger alla möjlighet att upptäcka och lära känna varandra.

* Positiv självbild

Vi vill bidra till att eleverna skall få en positiv självbild genom att medvetet bygga upp deras självkänsla (jag duger) och ge självförtroende (jag kan). Vi vill bidra till självinsikt. Detta sker genom att:

- Jagstärkande övningar.

- Ge uppmuntran. Du duger!

- Lära eleverna säga nej, stopp, sluta när de tycker något är obehagligt.

- Lära eleverna att respektera när någon annan säger nej, stopp , sluta.

- De tränas också i att ta ansvar för sitt lärande och sitt arbete i skolan.

* Livskunskap 

Ämnet Livskunskap finns sedan tidigare obligatoriskt på schemat i årskurserna 6-9. I det ingår att arbeta med EQ (=emotionell kompetens) som en del.

Nytt är att det kommer att införas även i F-5 klasserna fr o m hösten 2010.

* Kamratstödjare / Trygghetsgrupp

Under hösten vill vi starta upp med kamratstöd. Vi kommer att arbeta med en enkel modell som passar vår skola.

Tanken är att i varje klass tidigt på hösten utse två kamratstödjare fördelade på båda könen. Det sker genom anonyma val. De som väljs till Kamratstödjarna får en introduktion/utbildning i vad det innebär. De kommer sedan att träffas regelbundet för handledning. Däremellan så kommer de att ha kontaktpersoner som de alltid kan vända sig till. De väljs för 1 år i taget.

*  Ett fungerande rastvaktsystem

Skolan kommer att under hösten organisera rastvaktsystemet så att det finns en vuxen tillgänglig på rasterna – både för Lillskolan och Storskolan.

* Elevråd

Klassråd och elevråd i samverkan lär eleverna hur den representativa demokratin fungerar och ger eleverna möjlighet att diskutera och påverka sin skolmiljö och sin undervisning.

Genom elevrådet ska elevernas önskemål och idéer kanaliseras och förverkligas, vilket kräver ett konkret ansvarstagande från eleverna själva.

Särskilda elevskyddsombud utses att ansvara för elevmedverkan i skolans arbetsmiljöarbete.

* Enkäter

Enkäter angående arbetsmiljö och trivsel har hittills genomföras i slutet av höstterminen varje år.  Fr o m i höst kommer det att ske i mitten av terminen, då eleverna är mindre trötta. Frågorna ska kunna visa på hur eleverna mår och hur de trivs i klassen och i skolan.

Resultaten sammanställs och analyseras och utgör grunden för åtgärder som behöver vidtas.

Det är dessutom varje lärares målsättning att följa upp och lösa de problem som framkommer med regelbunden avstämning.

Enkäterna kommer att kompletteras med frågor utifrån de fem diskriminerings­grunderna.

*  Informationsdag om styrdokumenten och denna plan.

I början av höstterminen 2010 har skolan en heldag med eleverna om lagar och regler som gäller mot diskriminering och trakasserier i skolan. Syftet är att höja elevernas medvetenhet om de här frågorna, samt att göra dem delaktiga i arbetet med likabehandlingsplanen – utifrån egna erfarenheter.

För personal

* Informationsdag

I början av höstterminen 2010 genomförs en dag med personalen, för genomgång av styrdokumenten mot diskriminering och kränkande behandling, samt revidering av denna plan.

 *  Utbildning

Personalen utbildas inom olika områden såsom mobbningsfrågor, invandrarfrågor, sorg-krishantering mm. Detta sker genom föreläsningar och inköp av litteratur och material.

Önskemål finns nu att få ökade möjligheter att utveckla arbetet med Livskunskap.

*  Personalansvar

Det är varje lärares skyldighet att utifrån situationer som uppstår i vardagen samtala med eleverna om hur vi bemöter och tilltalar varandra. Som underlag för samtal och diskussioner kan man t.ex. använda kompissamtal, rollspel, forumspel, filmer och böcker.

* Elevvårdssamtal

Ökad fokusering på den psykosociala miljön i skolan, genom att ge ett större utrymme för samtal kring elevärenden med berörd personal. Personalen behöver ur elevvårdssynpunkt reflektera över och utvärdera sina arbetsmetoder, regler, klassrumsrutiner, konsekvenser av beslut och hanteringen av elevärenden.

Vid personalkonferensen ges regelbundet tillfälle att samtala kring elevärenden.

 För föräldrar

 * Föräldramöten

Föräldrarna har det yttersta ansvaret för sina barn och därför kräver en bra skola ett nära samarbete mellan skolan och hemmet. Föräldramöten ger skolan speciella tillfällen att informera om vision, policy, arbetssätt, skolmiljö, likabehandlingsplan, personal, regler och rutiner. Skolan har av föräldrarna en delegerad auktoritet att under skoltid undervisa och fostra barnen.

För att kunna samarbeta behöver vi och föräldrarna lära känna varandra och hålla en nära kontakt. Klasslärarna har ansvar för att anordna minst ett föräldramöte per termin.

* Specialinriktade föräldramöten

I samarbete med skolrådet anordnas ibland föräldramöten som ägnas åt besök av föreläsare som talar över aktuella ämnen, t ex föräldrarollen, mobbningsfrågor, droger mm. Det är viktigt att föräldrarna får tillfälle att samtala med varandra och dra nytta av varandras erfarenheter.

* Utvecklingssamtal

Utvecklingssamtalet som skall hållas en gång per termin är ett utmärkt tillfälle att kommunicera hur eleven lyckas i sin skolgång. Det ger alla parter en möjlighet att lyssna på varandra och bättre förstå elevens skolsituation och olika bakgrundsfaktorer som påverkar skolarbetet och trivseln. Läraren skall vara lyhörd för och uppmuntra till öppna samtal kring relationer och trivsel.

Utvecklingssamtalet skall leda fram till en individuell utvecklingsplan där målsättningar för eleven formuleras. Det kan gälla personliga, sociala eller kunskapsorienterade mål att arbeta mot.

* Skolrådet

Skolrådets uppgift är att värna om skolans inre och yttre miljö, vara en länk mellan hem och skola samt stärka och bevara sammanhållningen på skolan.

* Enkäter

I mitten av vårterminen svarar föräldrarna på en enkät om hur skolan uppfyller  föräldrarnas förväntningar på skolan och hur eleverna trivs. Enkäten är en viktig del av utvärdering och kvalitetssäkring av skolan och skall redovisas innan läsårets slut.

Enkäterna skall kompletteras utifrån frågor om de fem diskrimineringsgrunderna.

*  Kränkningar utanför skolans ansvar

Skolan har upplevt att det finns ett behov av att tydliggöra ansvarsfrågan vad gäller kränkningar och andra problem i relationer mellan ungdomar, när det sker helt utanför skolan. Skolan anser att huvudansvaret här vilar på föräldrarna. Om sådana problem kommer till lärares/vuxnas kännedom på skolan, ska de meddelas föräldrarna, så att de får chans att stödja sina barn i det som sker.

HANDLINGSPLAN VID BEHOV AV AKUTA INSATSER

Vid misstanke om eller upptäckt av diskriminering och kränkande behandling  är all personal skyldig att omgående vidta följande åtgärder:

* Samråd med klasslärare

Om personal på skolan, upptäcker eller blir informerad om att någon elev blir kränkt skall den efter att ha vidtagit de direkta åtgärder som situationen kräver, kontakta den drabbade elevens klasslärare. Vad som inträffat och hur situationen uppfattats beskrivs för klassläraren.

 * Tala med den utsatta eleven

När klassläraren har fått vetskap om att en elev utsatts för kränkande behandling, söker han/hon snarast upp eleven för samtal. Elevens redogörelse antecknas.

Frågor att ställa:

- Vad har hänt?

- Hur gick det till?

- Hur ofta har det inträffat?

- Vilka har varit inblandade?

När klassläraren bedömer att redogörelsen behöver dokumenteras, så sker det.

Sedan beskrivs för eleven vad som kommer att ske.

* Samla fakta

Tala med alla inblandade som kan komplettera bilden t ex kamrater eller kollegor.

Skriv ned deras iakttagelser. Gör en bedömning vilka nästa steg i planen som ska vidtas.

* Tala med berörda föräldrar

Ge den information som finns och berätta hur skolan kommer att agera vidare.

I fall där föräldrarna är skilda och båda har vårdnaden, kontakta både mamma och pappa. Överlåt inte till föräldrarna att informera varandra eftersom detta skapar utanförskap.

* Tala med mobbaren/mobbarna

Tala enskilt med den eller de som utpekats som mobbare och be dem beskriva det som hänt. Be dem beskriva sin relation till den som blivit utsatt.

Om flera är inblandade, tala med en i taget, men försök förhindra att de övriga har möjlighet att prata sig samman.

Finns det en utpekad ledare bör de andra inblandade ge sin version först, för att helhetsbilden ska bli så korrekt som möjligt.

Upplys de inblandade eleverna om hur du kommer att agera efter samtalet, t ex kontakta deras föräldrar om det inträffade.

Vid behov skall du begära att ytterligare personal deltar i samtalet för att vidga förståelsen av det inträffade och för att kunna verifiera det som framkommit.

Tänk på att samtalet är ett utredande samtal. Det finns ofta förklaringar till varför handlingen inträffat men det berättigar aldrig någon att behandla en annan människa illa.

Ditt sätt att handskas med dessa frågor, som personal, är viktigt eftersom det blir en förebild för hur eleverna skall lösa sina egna konflikter.

*  Att tänka på vid samtal med mobbaren/mobbarna

När det är klarlagt att diskriminering och kränkande behandling inträffat behöver du:

* Klargöra att du vet vad som pågår.

* Tala om vad lagen anser om kränkande behandling.

* Fråga mobbaren vad han/hon tänker göra för positiv förändring.

* Anteckna svaren så att det efterlevs och kan följas upp.

* Tala om att skolan kommer att följa upp det som hänt med uppföljningssamtal för att förvissa sig om att kränkningar upphör.

 * Presentera åtgärder

Berätta om åtgärderna för berörda föräldrar. Det är viktigt att informera om vad skolan har gjort och det som nu kommer att hända.

Vid grov kränkning ska elever och föräldrar informeras, om skolan tänker göra en anmälan till polis eller social myndighet. Berätta också för föräldrarna att de själva kan göra en anmälan.

* Öppna för försoning

Om mobbaren erkänner och verkligen ångrar sitt handlande och vill få till stånd en försoning bör skolan bidra till att detta sker om den drabbade kan medge och acceptera detta.

* Dokumentera det som sagts eller gjorts

Fullständig dokumentation, med namn på de personer som varit inblandade och med datumangivelser, är mycket viktigt. Dokumentationen ska förvaras säkert och är naturligtvis sekretessbelagd.

* Kontinuerliga uppföljningssamtal

Se till att alla inblandade förstår att uppföljande samtal kommer att göras. Skolan måste vara förvissad om att kränkningen upphört.

* Stödja den utsatta eleven och dennes familj

a) Stöd och uppföljning för den drabbade eleven från klasslärare.

b) Samtal med kurator/rektor där det behövs.

c) Uppmuntra till positiva elevkontakter.

d) Stärka den drabbade elevens självkänsla genom att se och uppmuntra

positiva egenskaper.

e) Nära kontakt med hemmet.

Kränkande handling av personal

Om någon av skolans personal utsätter en elev för hot eller våld, ska detta omedelbart anmälas till rektor.

Skolan har följande rutiner.

* Rektor har samtal med den/de som har anmält kränkningen. Händelsen dokumenteras med namn och datum.

* Rektor har samtal med den elev som berörs och får dennes version.

* Rektor har samtal med den personal som det gäller.

* Rektor tar kontakt med berörd elevs föräldrar och kallar till ett samtal på skolan med berörda parter. Syftet med samtalet är att klargöra hur situationen uppkommit

och bakomliggande orsaker. Åtgärder för att upprätta relationen igen skrivs ner.

* Uppföljningssamtal den kommande månaden bestäms av rektor och genomförs i rektors närvaro. Önskar föräldrar närvara beslutas i enskilda fall.

* Beslut om polisanmälan och åtgärder inom skolan görs i samråd med krisgruppen.

 Kränkande handling mot personal

Om någon av skolans personal utsätts för hot eller våld från elever eller deras anhöriga, ska detta omgående anmälas till rektor. Ev. brev och e-post ska sparas och ges till rektor.

Skolan har följande rutiner:

* Rektor samtalar med den det berör och går igenom  ärendet för att bestämma nivån på skolans handlande, dvs. bl.a om polisanmälan ska göras. Man går igenom och dokumenterar vad som hänt och fastställer datum när det har skett.

* Rektor kontaktar den elev som det gäller och dennes familj och kallar till ett samtal på skolan. Under samtalet får eleven tillfälle att berätta sin version.

* Rektor kan efter detta samtal behöva rådgöra med krisgruppen för att avgöra hur man ska agera.

* Familjen kontaktas på nytt för information hur man tänker gå till väga, åtgärder inom skolan, polisanmälan, anmälan till soc. mm.

* Efterkontroll görs med både personal och elev för att följa upp hur situationen är.

* Anmälan görs till Arbetsmiljöverket.

Hantering av denna plan

* Planen skall kontinuerligt användas och årligen följas upp och revideras så att den hålls aktuell i vardagen.

* Det övergripande ansvaret för att planen efterlevs och revideras ligger på rektor.

Rektor gör tillsammans med lärarna en årlig kartläggning, nulägesanalys och utvärdering av planen tillsammans med eleverna. Via elevrådet och på andra sätt kan man också ge sina synpunkter på innehållet och på hur handlingsplanen fungerar i praktiken. Efter behov revideras planen.

* Eleverna får via enkäter under höst och vår svara på frågor om stämningen på skolan, om hur man trivs och om det förekommer diskriminering eller kränkningar på skolan. Det här används sedan som en del av den årliga kartläggningen.

* Uppföljning och resultat ska ingå i skolans årliga kvalitetsredovisning.

Utskriftsversion